Påse på huvudet kanske?
Förlåt alla bloggläsare...för att jag lurade in er här med ett urgammalt mediatrick häromdagen....en rubrik som jag visste skulle locka er att läsa. Och mycket riktigt...nästan dubbelt så många besökare som vanligt. Kul men lite bedrägligt. Men idag tänker jag ta itu med ämnet på riktigt.
Vi satt och pratade om det här med att träffas på Internet vid lunchen på jobbet häromdagen och då visade det sig att flera har provat på datingsidorna eller känner folk som har gjort det. Jag också. Har provat på alltså..och känner andra...! Jag tror verkligen att det är ett bra sätt att träffas. Här och nu tänker jag dock koncentrera mig på de negativa sidorna. De många positiva sakerna kommer en annan dag. Det är lite pedagogiskt, som när man ska kritisera någon på ett positivt sätt. Det dåliga först, och så något bra på slutet...
Jag tänker inte skriva om barn och ungdomar, och allt som de kan råka ut för eftersom många andra kan mycket mer om det. Det här ska handla om sånt som kan hända folk, läs kvinnor, i min egen ålder. Sånt som jag har egen erfarenhet av.
En sak som jag inte riktigt fattar är att många inte sätter ut en bild av sig själva. Eller sätter en tio, 20, 25 år gammal bild. Eller ännu värre, sätter ut en bild av någon skådis, modell eller liknande. Det är inte helt ovanligt har jag upptäckt. Vad händer då om man ska träffas i verkligheten? Plastikoperation? Tomtemask? Zorrobindel för ögonen? Påse på huvudet? Eller någon annan surprise kanske? Hur nöjd eller missnöjd man än är med sig själv så är man ju den man är...och man kan ju inte enbart träffas i beckmörker om man ska vara tillsammans eller...?
Ibland funderar jag på om bildlösheten, bildfejket och anonymiteten, har med något annat att göra. Kanske döljer det att man redan lever i en relation eller till och med är gift. Kanske är man ute och letar lite äventyr, lite spänning, lite krydda i en vardag som kanske har blivit lite för grå med tiden...
Jag har i alla fall som princip att aldrig svara på meddelanden från män utan bild eller män som jag känner mig tveksam inför. Eller såna som jag inte gillar av någon annan outgrundlig anledning.
Jag har också träffat på människor som har påhittade identiteter med både falskt namn och falsk bild. Den kategorin är s.k. "scammers" eller som vi säger i Sverige, helt enkelt vanliga bedragare eller "sol och vårare". Folk som ibland använder sitt eget namn (konstigt nog) och ibland något annat. Ett vanligt "skamgrepp" är att påstå att man har ett stort kapital som man vill placera med hjälp av mottagaren (du eller jag) som utlovas en hygglig penningsumma som ersättning. Ett annat vanligt sätt är att måla upp en rörande livshistoria om hur man har blivit änka/änkeman, ensamstående med barn...hur man nu vill tillbaka till livet och längtar efter den rätta...ett vanligt kännetecken är också att mannen ifråga ( vet inte hur det är med kvinnorna) har ett väldigt fint, statusfyllt, välavlönat arbete och vill ha en representativ kvinna vid sin sida som vill resa och se världen....
Ett tips...som om jag nu vore den rätta att komma med sådana...är att se upp om det verkar lite för bra för att vara sant....
En av männen som har kontaktat mig har samma namn som en känd "scammer". Jag har uppehållit kontakten i hopp om att bli utsatt för något skumt förslag som jag kanske kunde använda journalistiskt, men hittills, efter ungefär två månaders bekantskap, har inget sådant inträffat. Han är bara trevlig hela tiden utan undermeningar eller mystiska antydningar...men jag har inte vågat konfrontera honom ännu med mina misstankar och baktankar...för tänk om det är en genuint trevlig person som bara råkar ha fel namn...då kommer jag att känna mig som en riktigt dålig människa....fortsättning följer....
En tredje kategori är oönskade sexuella inviter. Fine, om båda är överens och tycker att det är ok, men när folk inte fattar vad ett nej betyder så är det bara botten. Tur att "blockfunktionen" finns.
Nu har jag vräkt ur mig en massa negativa saker om det här med nätdejting och kontaktsidor, men det finns en massa bra och positiva saker också. Det ska jag skriva om en annan dag.
Imorgon kommer jag att presentera två skumma avidentifierade brev, eller meddelanden rättare sagt, som jag har fått motta personligen bara under den senaste veckan....
PS. Fick nyss ett sms från min mellandotter som blev överfallen av en man i Uppsala före jul. Polisen hade just ringt henne och berättat att man gripit en misstänkt. Imorgon ska hon in på förhör. Hoppas det har hittat rätt person för en sådan farlig man bör inte gå omkring lös på gatorna....
