mellanmammaochmormor

Bara den senaste veckan har jag fått tre meddelanden som jag är säker på är s.k. "scambrev". Jag publicerar två här. Det tredje var så snarlikt det andra att de nästan kunde vara kopior men avsändarna var två olika herrar. Båda dessa herrar finns namngivna på sidor där man  varnar för bedrägerier på Internet. Sidorna hittar du genom att googla "Scam", "scammer", "bedragare på internet" eller "bedrägeri på Internet".

Bedrägeriförslag 1 ( jag antar att nästa steg här är att be om kontonumret för att kunna föra över pengarna..)

Hi how are you? my Name is ..............  ...............please i am in need of your assistance Actually I work with the British Army I am in the emergency unit here in Ba'qubah in Iraq, so the thing there is that i have $1.2million US dollars that i have moved out of the country as  personal properties. actually i know the whole idea looks very unserious and rediculous looking for a business partner on the internet its just due to the pressure i have thats why I need a good partner and someone i can trust that can help me recieve and invest the funds as my partner standing in for me. actually It's oil money and it's legal
 
The most important thing is this will it be possible for me to deal with you and at the same time trust you Once the funds get to you? Please i will like you to have a second taught about this whole idea search your heart sincerly if you are willing to help and co-operate with me i am ready to give out 10% percent of the total money for your expenses incured on the cause of your going to Egypt on my behalf so actually i would like you to give me your own proposal on this transaction on your desired percentage and in regard to partnership with me. Our own part is to send it to you. so please If you are interested I will furnish you with more details. But the whole process is simple and we must keep a low profile at all times. I look forward to your reply and co-operation. My email is  ..................................................
Regards.‎

Förlåt alla bloggläsare...för att jag lurade in er här med ett urgammalt mediatrick häromdagen....en rubrik som jag visste skulle locka er att läsa. Och mycket riktigt...nästan dubbelt så många besökare som vanligt. Kul men lite bedrägligt. Men idag tänker jag ta itu med ämnet på riktigt.
Vi satt och pratade om det här med att träffas på Internet vid lunchen på jobbet häromdagen och då visade det sig att flera har provat på datingsidorna eller känner folk som har gjort det.  Jag också. Har provat på alltså..och känner andra...! Jag tror verkligen att det är ett bra sätt att träffas. Här och nu tänker jag dock koncentrera mig på de negativa sidorna. De  många positiva sakerna kommer en annan dag. Det är lite pedagogiskt, som när man ska kritisera någon på ett positivt sätt. Det dåliga först, och så något bra på slutet...

Jag tänker inte skriva om barn och ungdomar, och allt som de kan råka ut för eftersom många andra kan mycket mer om det. Det här ska handla om sånt som kan hända folk, läs kvinnor, i min egen ålder. Sånt som jag har egen erfarenhet av.

En sak som jag inte riktigt fattar är att många inte sätter ut en bild av sig själva. Eller sätter en tio, 20, 25 år gammal bild. Eller ännu värre, sätter ut en bild av någon skådis, modell eller liknande. Det är inte helt ovanligt har jag upptäckt. Vad händer då om man ska träffas i verkligheten? Plastikoperation? Tomtemask? Zorrobindel för ögonen?  Påse på huvudet? Eller någon annan surprise kanske? Hur nöjd eller missnöjd man än är med sig själv så är man ju den man är...och man kan ju inte enbart träffas i beckmörker om man ska vara tillsammans eller...?
Ibland funderar jag på om bildlösheten,  bildfejket och anonymiteten, har med något annat att göra. Kanske döljer det att man redan lever i en relation eller till och med är gift. Kanske är man ute och letar lite äventyr, lite spänning, lite krydda i en vardag som kanske har blivit lite för grå med tiden...

Jag har i alla fall som princip att aldrig svara på meddelanden från män utan bild eller män som jag känner mig tveksam inför. Eller såna som jag inte gillar av någon annan outgrundlig anledning.

Jag har också träffat på människor som har påhittade identiteter med både falskt namn och falsk bild. Den kategorin är s.k. "scammers" eller som vi säger i Sverige, helt enkelt vanliga bedragare eller "sol och vårare". Folk som ibland använder sitt eget namn (konstigt nog) och ibland något annat. Ett vanligt "skamgrepp" är att påstå att man har ett stort kapital som man vill placera med hjälp av mottagaren (du eller jag) som utlovas en hygglig penningsumma som ersättning. Ett annat vanligt sätt är att måla upp en rörande livshistoria om hur man har blivit änka/änkeman, ensamstående med barn...hur man nu vill tillbaka till livet och längtar efter den rätta...ett vanligt kännetecken är också att mannen ifråga  ( vet inte hur det är med kvinnorna) har ett väldigt fint, statusfyllt, välavlönat arbete och vill ha en representativ kvinna vid sin sida som vill resa och se världen....

Ett tips...som om jag nu vore den rätta att komma med sådana...är att se upp om det verkar lite för bra för att vara sant....

En av männen som har kontaktat mig har samma namn som en känd "scammer". Jag har uppehållit kontakten i hopp om att bli utsatt för något skumt förslag som jag kanske kunde använda journalistiskt, men hittills, efter ungefär två månaders bekantskap, har inget sådant inträffat. Han är bara trevlig hela tiden utan undermeningar eller mystiska antydningar...men jag har inte vågat konfrontera honom ännu med mina misstankar och baktankar...för tänk om det är en genuint trevlig person som bara råkar ha fel namn...då kommer jag att  känna mig som en riktigt dålig människa....fortsättning följer.... 

En tredje kategori är oönskade sexuella inviter. Fine, om båda är överens och tycker att det är ok, men när folk inte fattar vad ett nej betyder så är det bara botten. Tur att "blockfunktionen" finns.

Nu har jag vräkt ur mig en massa negativa saker om det här med nätdejting och kontaktsidor, men det finns en massa bra och positiva saker också. Det ska jag skriva om en annan dag.

Imorgon kommer jag att presentera två skumma avidentifierade brev, eller meddelanden rättare sagt, som jag har fått motta personligen bara under den senaste veckan....

PS. Fick nyss ett sms från min mellandotter som blev överfallen av en man i Uppsala före jul. Polisen hade just ringt henne och berättat att man gripit en misstänkt. Imorgon ska hon in på förhör. Hoppas det har hittat rätt person för en sådan farlig man bör inte gå omkring lös på gatorna....

Idag har jag gjort det. Min syster gjorde det tidigare under veckan. Vi skrev under köpekontraktet på vårt föräldrahem uppe i Maursele. Det känns så obeskrivligt vemodigt och befriande skönt på en och samma gång. Jag har försökt hålla mig lite kallsinnig och förnuftig i samband med det här. Det har varit en lång process men nu kan vi plötsligt skönja slutet. Mamma Sigrid gick bort redan 1980. Sedan dess har vår pappa Johan bott ensam  uppe i Maursele. Frisk, pigg och kry ända till det allra sista året då hans prostatacancer vann kampen. Pappa gick bort bort julen 2006 och sedan dess har huset stått tomt. Förra vintern rasade taket på såghuset under snötrycket och i vinter har delar av staketet lagt sig utefter backen. Vi vet att nya saker kommer att hända för varje år som huset står tomt, så beslutet att sälja var inte så svårt. Vi vet att det är klokt och förnuftigt.
Vemodet kommer av alla minnen som smyger sig på. Och naturligtvis av att vi nu säljer en gård som våra familj har haft i över 200 år. Och vi säljer till en tysk!!!
Vi har gjort en inventarielista på saker som vi vill behålla, resten går med huset. Jag kunde hålla mig från tårarna ända tills orden "Tusse (brun sliten nalle)" dök upp.
Då brast det. Tårarna började trilla...och till slut flöda. Tusse, Ingrids gamla luggslitna björn som hon sov med varje natt ända upp i "mogen" ålder, blev symbolen för allt som vi lämnar. Alla minnen, alla soliga dagar, alla skratt , mamma, pappa, farmor, ja allt....
Nu undrar Ingrid hur han ska klara flytten ner til Sörmland på gamla dar...:)

För övrigt försöker jag bara hålla ut. I helgen har jag mest bara skottat en massa snö och så har jag varit med Millan på MediaMarkt där hon har köpt sig en ny laptop. Håll ut...håll ut...håll ut...håll ut...